Fler bilder kommer senare.

Vår tomtenisse

För 76 år sedan idag föddes min mor Gunnel och för lite mer än 4 år sedan dog hon hastigt i en massiv hjärtattack.
Jag tror inte hon hann tänka så mycket mer än att hon kanske anade att någonting inte stod rätt till den där fredagsmorgonnen den 7 april 2006.
Bara två dagar tidigare hade jag pratat med henne om vår son Wincent som föddes, sitt barnbarn hon aldrig hann träffa.
Det känns grymt att blott 71 år gammal dö knall och fall och faktiskt oväntat.
Hon hade ju klarat tre strokes och hade återhämtat sig väl.

Som sig bör och det kommer alltid vara min skyldighet för resten av mitt liv att skapa något med hjälp av bilder/video så jag producerade en film om hennes liv från liten till nutid.
Denna film sändes på storbildskärm i Lilla Aska strax utanför Linköping mitten av maj 2006 för anhöriga.
Musiken ”morning has broken” och ”min herre och gud” är en av hennes två favoriter. Dessa stycken ville mor att jag skulle spela på hennes begravning.

För två år sedan låg vi på BB helt ovetandes om att vi bara skulle få tre veckor med vår son Wilmer.
För fyrtio år sedan föddes jag helt ovetandes  om hur mitt liv skulle bli – såklart.
Livet är är en bergochdalbana med sorg och glädje blandat som i en mixer.
Idag är min dag inte bara min dag utan också Wilmers stora dag, Han skulle ha gått omkring här hemma och haft kalas för sina vänner med ballonger och en tårta med siffran två på – såklart!

Just nu i detta nu ligger hela familjen och sover, en på soffan med Pippi på de sju haven på DVD, de andra två på sängen. Vår minsting Noel är sjuk idag, snorig och hostig.

Jag fick två underbara presenter av mina söner Wincent och Noel och från Cia. Wincent kom med ett paket innehållande en tavla på sängen i morse.
Av min underbara sambo fick jag ett fint kort med en hälsning om en resa nästa sommar.
Jag är inget fan av pampiga kalas och tonvis av statusprylar och tjafs. Visst är det roligt att bli påmind om dagen till ära men dagar som denna ägnas helst åt barn och i synnerhet åt Wilmer.

Han finns inte mer i våra fysiska liv men han finns i våra hjärtan och dagar som denna kommer alltid att ägnas åt Wilmer.

I detta nu för två år sedan var vi på BB med denna kille i våra famnar så söt så skör och  så ny på denna jord.
Att vi sedan skulle förlora honom blott tre veckor senare fanns inte i vår värld.

Grattis Wilmer på din stora dag. Jag är säker på att du kommit med ett paket till pappa också min älskling.

Som sig bör måste jag prova mina nya prylar.
Dessa två taget med ett fast 50mm objektiv. Vilket otroligt skärpedjup!

Vid datorn: Göran

Postat i:2010 ]]> http://gorancecilia.wordpress.com/2010/05/24/bus-med-gudmor-sanna/feed/ 1 Göran & Cecilia P1000410_noel P1000411_noel http://gorancecilia.wordpress.com/2010/05/24/noel-3-manader-gammal/ http://gorancecilia.wordpress.com/2010/05/24/noel-3-manader-gammal/#comments Mon, 24 May 2010 13:41:58 +0000 Göran & Cecilia http://gorancecilia.wordpress.com/?p=1058 ]]> Såhär ser vår lilleman ut nu när han är lite mer än 3 månader gammal. Underbara, vackra lilla Noel

Filmen visar från någon minut gammal på BB till 3 år, 11 månader och 30 dagar.
Låtvalet Curly Sue med Takida är Wincents en av hans favoritlåtar.

Vi älskar dig.
[välj en högre upplösning, från 320 till 720p HD eller 1080p HD för BÄSTA videokvalitet]

Klicka för fler bilder

Vad liten han var Wincent, på bilden hade han kvar sin lilla tofs i nacken

http://gorancecilia.wordpress.com/2008/08/14

Fel fel…inte hade han sin lilla tofs. Den rök när han var ett år gammal meddelar Cia

Vad är RS-virus och vad gör detta virus?
http://www.barntotal.se/faktabank_foer_dig_som_har_bebis/sjukdom_och_besvaer/allt_om_rs-virus,_rsv/

Handhygien
http://www.nll.se/upload/IB/lg/info/Aktuellt/Nyainfluensan/Undvik_smitta_A3_webb.pdf

Vid datorn: Göran

Jag vaknar av att Wincent står bredvid mig och att jag viftar med armarna och råkar träffa Wincent.

Wincent: – Vad gör du?
Jag: – Kom och lägg dig bredvid mig säger jag med en trött röst.

När han ligger bredvid säger han.

Wincent: – Pappa?
Jag: – Ja?
Wincent: – Jag har drömt!
Jag: – Vad har du drömt?
Wincent: – Om läskiga monster. (de fanns tydligen i rummet)
Jag: – Det finns inga läskiga monster och försäkrar Wincent om det.

Vid datorn: Göran

Jag har väntat på denna dagen. Oroat mig för den och hoppats att den dagen inte skulle komma. Rädslan är stor för att samma sak ska hända även idag. Att förtränga det går inte.

…Så idag håller jag andan och ber till en högre makt om att ingenting ska hända. Jag ber om att vi ska få behålla Noel, att vi ska få se honom växa upp och glädjas åt honom.

Vid datorn: Cia

Vi har snart varit hemma i en vecka. Dagarna går fort och består mest av att lära känna den lille, amning, blöjbyten och annat småpyssel. Han är så snäll vår lilla Noel.  Han  äter, sover, bajsar och kissar. Skriker gör han endast när han måste byta blöja, det gillar han inte alls.

Vi njuter varje dag, varje sekund.  Att få sitta med sitt lilla knyte i famnen och bara titta på honom. Studera honom och se hans olika miner. Det är livet.

Han är så vacker. Och så lik sina bröder. En blandning av både Wincent och Wilmer.

Storebror W är förtjust i sin lillebror. Han räknar fingrar och tår, pussar på honom och smeker honom på kinderna. Det är en stor omställning att få ett syskon, det märks.

Vid datorn: Cia